[Dissonantia] "Veckans körmail, v. 24"

[Sara Lilja]

--- Lina Thorvaldson <Lina.Thorvaldson at mcb.uu.se>
wrote:

> Jag har aldrig varit på en körkonsert 
> där det pratas särskilt mycket (om alls) och jag 
> tycker att det är mer passande att ha ett mer 
> utförligt textblad. 

Lustigt - jag har nästan aldrig varit på en där man
INTE pratade om sångerna. ;-) Nej, jag tänker faktiskt
stå fast vid att säga lite mellan sångblocken, av ett
par anledningar:

För det första är gammal musik inte samma sak som mer
modern eller till och med klassisk musik. Folk vet
inte lika mycket om den, den är inte lika omedelbar
för folk som är ovana vid genren, etc. Jag tror helt
enkelt att publiken kan få ut mer av konserten om de
kan få lite bakgrundsinfo om sångerna. Det jag har
hört från familj och folk från inst. om konserten nu
för en månad sedan har bekräftat min aning på den
fronten, även om jag erkänner att det är ett begränsat
urval människor som jag har pratat med om saken. ;-)

För det andra finns det ibland gånger när ni i kören
behöver arrangera om er, ta en klunk vatten, pusta ut
och slappna av i svalgmuskelaturen, etc., och då är
det bra att det finns en naturlig möjlighet för er att
göra det iom att jag pratar lite, utan att det behöver
bli en stor sak av det hela.

Sedan är det klart, att om ni tycker att det är
tråkigt att jag pratar hela tiden, så kan jag med
glatt mod lägga över det på någon annan! :-) Det har
jag sett andra körer göra!


> Då kan folk läsa om låtarna i 
> lugn och ro och även ta med det hem om de vill 
> komma ihåg vad de var de lyssnade på. 

Tja, jag har personligen ingenting emot att utveckla
texthäftet lite med mer info, men jag tycker inte att
det är en orsak till att inte prata.

> Jag kände dessutom 
> att jag hann bli lite kall i rösten i pauserna 
> senast, jag liksom tappade gnistan och det gjorde 
> det svårt att komma igång igen.

Det är naturligtvis en risk, men samtidigt känns det
lite som en körsångares "uppgift", att kunna hitta
gnistan när det krävs, oavsett omständigheter. Det är
ju inte alltid man är på topp när man måste så vara,
och då är det viktigt att ändå kunna "fejka" och göra
bra ifrån sig. Det är så mycket mentalt, det där. Och
det är säkert karaktärsdanande, eller nå't.

Det är mina åsikter i frågan om pratandets varande
eller icke-varande. Jag är naturligtvis, som alltid,
beredd att omvärdera dem om ni har motargument som tar
ut mina, men reserverar en kördiktators rätt att fatta
det slutgiltiga beslutet. ;-)


Sara

Send instant messages to your online friends http://uk.messenger.yahoo.com